Just nu

Tänk att själen kan göra så ont? En smärta så stark att man tror att man inte kan stå ut! Så stark att man känner sig förlamad,uppäten och förstörd... Samtidigt som man inte förstår alls vad som händer. Eller hur man skall ta nästa steg. ...så minns jag,i skrivande stund, min Frökens ord i måndags,sista gången vi sågs; "En sekund i taget..."och det är allt jag behöver. Det är bara det jag behöver klara av. En sekund åt gången. Just nu. Jag behöver inte veta alla svaren på frågorna som snurrar runt i huvudet på mig. Jag behöver inte veta hur jag ska hantera allt just i dag. Just i kväll. Jag behöver inte spinna vidare i tankarna som skriker att jag är tjock och behöver åtgärda det nu genom svält. Helst i går. Svälten handlar om kontroll. Kontroll över känslorna. En illussion.Stigen mot svält blir svårare och svårare att se,eftersom det var så länge sen jag gick där... tacksam vänder jag mig om och går tillbaka,medveten om att priset är så alldeles för högt att betala! Jag vill inte gå den vägen en gång till. Aldrig.Mat och känslor ska inte höra ihop på den nivån. Inte blandas med varann. Man äter OCH man känner. Andas. Just nu.

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3