Jag försöker inta livet igen. Ta tillbaka ditt liv!! Skrev min Fröken till mig (Fröken är en underbar psykolog jag gick hos en gång i veckan fram till närmare ett år sen).

Och det är väl det jag fastnat för. Jag vill ta tillbaka mitt liv. Jeg vet inte vart jag förlorade, eller vem som tagit det, men jag vill ha det tillbaka!

Jag vill ha rätten att själv forma det så som jag önskar. Om jag så måste bygga från grunden igen.

Men genom det här vill jag försöka. Jag vill nå mina mål. Och kanske kan det här få vara ett steg på vägen dit!

 

Jag inser att jag inte alltid reagerar som andra förväntar. Jag inser att jag tänker och känner annorlunda från hur många andra gör. Men so what? För vem har väl sagt vad som är rätt och fel sätt att tänka eller känna? Bara för att många andra inte gör det, betyder det att jag känner/tänker fel?

Dessa tankar åker runt som kläderna i en torktummlare i skallen på mig. Det, och en massa annat vill säga.

En stopknapp, eller åtminstone en pausknapp på tankarna och känslorna kunde väl finnas?!

När jag gråtande försökte få något vettigt att komma över mina läppar den sista träffen hos min psykolog här om dagen, hade jag behövt det mer än någonsin. Eller? Kanske var det så att jag så febrilt letande efter denna flydde all sorg och rädsla? Tryckte ner den bland allt annat. 

Jag försöker acceptera att jag är oerhört känslig, och att det inte är fel.

Försöker förstå att det inte bara är nackdelar med det.

Sorgen över att jag min Fröken inte kommer finnas där mera är just nu oerhört stor!

Jag vill skrika rakt ut hur ont det gör i mig att det blev så här!

Hur ledsen det gör mig att en sån fin människa inte kan finnas i mitt liv längre.

För jag vet, att sorgen över att just hon inte finns, är större än att jag inte har henne som psykolog längre.

Men hon kommer göra andra saker, saker som jag vet att hon kommer växa av, och med ett område som jag vet att hon och fler av hennes kaliber behövs! Ett område som jag själv brinner för; självskadebeteende.

Så det får vara en tröst i det här trots allt.